Dräktskicket skiljer sig mellan olika delar i Skåne i varierande grad.

Tidsperiod som våra dräkter främst kommer ifrån är 1800-talet, och det talas då ofta om häradsdräkter.

Idag vill vi hellre tala om dräktområdena Skåne nordväst, nordost, sydväst, sydost och Lundabygden men Färs är en korsväg där de olika dräktområdena möts och dräkterna liknar de angränsande områdena. Dräktskicket är flytande över häradsgränserna och karaktäriseras mestadels av en viss stil, tillskärning av dräktdelarna men kan vara i olika material efter finhetsgrad. Modets svängningar över tid har också inflytande över dräktens utformning.

Vi har därför dragit oss ifrån benämningen härader så mycket vi kan.

Under 1800-talets andra hälft fick gamla principer ge vika för den nya tiden. Industrialismen och splittringen av det gamla bondesamhället till förmån för urbanisering och på sikt globalisering var starka krafter som påverkade traditioner. Nu drog nationalismen igång för att spara och dokumentera det äldre kulturarvet. Hemslöjdsrörelsen liksom hembygd- och folkmusikrörelsen startade.

Kläderna blev symboler för vår historia. Här skapas det något vilseledande begreppet ”Nationaldräkt”. Från denna omtumlande tid fram till idag har kläder från bondesamhället nytillverkats. Det har kopierats, rekonstruerats och nyskapats. Uppfattningen om hur folkdräkterna har sett ut har varierat.

Folkdräkterna var långt ifrån den ”uniform” som den blev under 1900-talet. Folkdräktsområdets regler var inte nedtecknade utan en levande kultur som ställde upp en norm. Alla som delade och accepterade det normsystemet visst vad som gick för sig och inte. Varje person hade sin personliga garderob beroende på behov och tillgång. Dräktskicket varierade också beroende på modeinfluenser, lokal skräddare och tillgången till tyger.

I Skåne hade vi under 1500-talet  högkonjunktur. Vi var en del av det Danska riket och modet från Europa visade sig i det skånska dräktskicket. Under 1600-talet försämras villkoren. Skåne blir Svenskt och det är en orolig tid för området. Den skånska dräkten stagnerade och det kom senare att ses som ett mer ålderdomligt dräktskick.

Folkdräkt är den vetenskapliga term som används för kläder som burits av bondebefolkningen i det förindustriella samhället inom avgränsade områden där de  kulturella förutsättningarna varit sådana att klädseln utvecklat lokala särdrag som skilde den från klädseln i andra bygder. Begreppet folkdräkt får emellertid inte tolkas som en given sammansättning av plagg som bildade en stereotyp enhet, utan skall betraktas som en varierad garderob, ur vilket ägaren valde och kombinerade plagg efter årstid och tillfälle. (Håkan Liby)

Nedan presenteras några exempel på hur dräkten har förändrats

Folkdräkter kan delas in i tre kategorier:

Dokumenterade dräkter som är bevarade plagg från ett visst område från tiden före 1850

Rekonstruerade dräkter är de som skapats utifrån delar av originalplagg där man inte har hela dräkten

Komponerade dräkter är konstruerade utan förlaga som t.ex. Sverigedräkten

I spåren av standardisering för att skapa en gemensam hållning, en gemensam symbol för sin historia, sitt område och sin hemvist föddes Charlotte Weibulls dräkter. Gillet skånska dräkter arbetar för att sprida kunskap och hjälpa sina medlemmar att hitta information om folkdräktsområdena i Skåne.

Vi har alla olika intressen och förutsättningar när vi syr våra folkdräkter. Några vill göra exakta kopior av dokumenterade dräkter, andra ändrar kanske en äldre dräkt för att få den att passa. Dräkter sydda under hela 1900-talet har haft olika förlagor. Hemslöjden har stått för mönster, Charlotte Weibull hade sina mönster. Alla är välkomna hos oss oavsett inriktning och förutsättning. Vårt fokus är att sprida kunskap om dräktskickets utveckling och hjälpa våra medlemmar med sina dräkter.